Äntligen lite nytt att ringa in efter 2008
Det är bara alltför sällan nuförtiden man har nöjet att beskåda en hårdrocksartists genombrott och det verkligen är frågan om ett riktigt genombrott, i betydelsen gå från relativ obskyritet till en angelägenhet för en bred och månghövdad massa. Men i fallet VOLBEAT år 2008 passar den beskrivningen onekligen utmärkt, fast jag förstås då får be bandets landsmän om ursäkt för att jag indirekt likställer begreppen "relativ obskyritet" med "världsberömda i hela Danmark".
Oavsett vilket är jag glad över att se ett relativt nytt och oprövat band nå en så pass framskjuten position, inte så mycket för att det är frågan om just VOLBEAT " den danska kvartetten är originell, kompetent och ytterst hörvärd, men lär sannolikt aldrig placera sig bland mina personliga favoritband. Vad som främst får mig att glädjas över VOLBEATs genombrott, och hoppas att andra snart kommer att följa i deras fotspår, är en rent principiell aspekt. De har visat att det fortfarande är möjligt för ett nytt hårdrocksband att komma så långt att de kan kallas stjärnor i ordets genuina bemärkelse. Och den uppvisningen kom i grevens tid. Ännu så länge kan inget annat hårdrockbands stora kommersiella genombrott sägas ha inträffat efter nerladdningens definitiva seger över skivindustrin, som väl får dateras till någon gång under de gångna två åren " som senast. Det osannolika i att något 2000-talsband skulle kunna nå samma ikoniska status som exempelvis BLACK SABBATH, AC/DC eller METALLICA är något de flesta instämmer i och, efter vad det tycks, har förlikat sig med. Men varje generation har rätt till sina egna hjältar, och dessa hjältar har i sin tur rätt till en ärlig chans att demonstrera sina talanger på något sånär likvärdiga premisser som sina föregångare. I praktiken är det förstås knappt längre möjligt att erbjuda dem dessa premisser, men som VOLBEAT just har bevisat är det åtminstone inte omöjligt att passera den verkliga berömmelsens nålsöga. Något som kan, och lär, få stor betydelse för unga artisters kampmoral och skaparlusta.
Året för VOLBEATs genombrott sammanfaller dessutom med en lång radda comebacksläpp från återkomna forntidsgiganter, som inte i något fall kunnat jämföras med alstren från berörd artists storhetstid. De bästa resultaten kunde noteras för WHITESNAKE och " mycket oväntat " MÖTLEY CRÜE, som båda lyckats med att prestera såväl starkt material som en snygg balans mellan stiltrohet och nytänkande. Till skillnad då från JUDAS PRIESTs överlastade konceptprettoskapelse, och DEF LEPPARDs intetsägande och lättglömda försök att gå tillbaka till rötterna. QUEEN återkom i en ny inkarnation, med delvis nya förtecken, och utan att direkt göra bort sig lyckades man ändå inte återskapa magin från fordom. Det sistnämnda gäller även för AC/DC, fast dessa i rättvisans namn gjorde långt bättre ifrån sig än de gjort på dryga femton år och i rent kommersiellt hänseende kammade hem en vinstlott av sällan skådade dimensioner. GUNS N' ROSES återkomst blev däremot ett fiasko, vilket egentligen inte är förvånande med tanke på att få torde ha haft några större musikaliska förväntningar på "Chinese Democracy" " det som främst intresserade massorna var själva frågan om verket någonsin skulle bli klart. Medan METALLICAs "Death Magnetic" trots sin omdebatterat sekunda ljudkvalitet gjort åtskilligt för att återupprätta bandets skamfilade rykte, men chansen att skivan kommer att kallas klassiker i framtiden ter sig i bästa fall blygsamma.
Allt sammantaget illustrerar den här listan mycket tydligt att hårdrockens framtid inte främst ligger i de gamla hjältarnas händer. Deras nutida alster har med få undantag inte vad som krävs för att övertyga fler än de redan frälsta. Det krävs mer än att inte göra bort sig för att skapa verk av bestående storhet.
Nej, nu som alltid är det främst av de unga, djärva och nytänkande banden som framtiden skapas. Och det känns bra att veta att stjärnor fortfarande kan, och därför kommer att skapas på hårdrocksscenen även om de står inför svåra, om inte rentav förtvivlade svårigheter att etablera sig. Dessa band är inte oåterkalleligen dömda till en tillvaro som små pysslingar på döda och döende jättars axlar.
År 2008 har VOLBEAT bevisat detta. Må många fler följa i deras fotspår.
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
