Skribenternas årsbästalistor 2010
Erik Arvidsson:
1. Orden Ogan - Easton Hope
Att inte fler fått upp ögon och öron för Tysklands nya metallmästare Orden Ogan är för mig ett mysterium. ”Easton Hope” är en studie i sofistikerad och eklektisk power metal som tar genren till en ny nivå.
2. Therion - Sitra Ahra
Christofer Johnsson och hans Therion överraskar rejält! ”Sitra Ahra” är i mina öron det intressantaste albumet sedan banbrytande ”Theli”. Grymt bra låtar med enormt mycket innehåll och bredd.
3. Blind Guardian - At the Edge of Time
Delade ut en sjua i betyg i min recension, men skivan har fortsatt växa sedan dess. Imponerande skapelse nästan i nivå med klassikerna och värd ytterligare en betygspinne.
4. Watain - Lawless Darkness
Svavelosande installation som obarmhärtigt sveper ner dig i mörkret med sin episka och osminkade urkraft. Årets bästa och genuinaste black metal-platta.
5. Wuthering Heights - Salt
Dansk/svenska Wuthering Heights gör tveklöst anspråk på kraftmetalltronen i och med magnifika ”Salt”.
Fia Davidsson:
1. Volbeat - Beyond Hell/Above Heaven
Värdig uppföljare som spår en fortsatt ljus framtid för Poulsen och pojkarna. Solsken för örgångarna, även om det är lite fläckigt.
2. Danko Jones - Below the Belt
Härlig oväntad platta och skönt bevis på att det ibland behövs grävas bakåt för att komma framåt. Håll kursen!
3. Hardcore Superstar - Split Your Lip
Göteborgsgrabbarna gör en (stundtals riktigt bra) skiva som jag lyssnar på utan att tvingas använda forwardknappen: grymt jobbat! Kan låta halvkasst, men ses som ett stort framsteg i mina öron.
4. Sabaton - Coat of Arms
Kanske i ren protest mot övriga recensenter som håller Watain varma. Eller för att jag helt enkelt inte förstår deras smak och hellre diggar trallvänlig krigsmusik.
5. Grand Magus - Hammer of the North
En trevlig ny bekantskap under året som annars mest bjöd på häng med gamla vänner och alltför få nyknutna vänskapsband i rockens tecken.
Johan Engström:
1. Volbeat - Beyond Hell/Above Heaven
Mer variationsrik än de tidigare albumen och med en stämma från Michael Poulsen som är omöjlig att värja sig från, spelar det mindre roll att plattan inte riktigt når upp i samma klass som "Rock The Rebel/Metal The Devil" och "Guitar Gangsters & Cadillac Blood". Det här är likväl ett kanonalbum!
2. Hardcore Superstar - Split Your Lip
Sveriges (och kanske ett av världens) idag bästa sleaze-band levererar igen! "Sadistic Girls", "Last Call For Alcohol", "Split Your Lip", "What Did I Do", "Won't Go To Heaven", listan kan göras lång på låtar som håller riktigt hög klass på detta album.
3. Treat - Coup De Grace
Vilket comeback-album! Starka refränger och rikligt med känsla, som sig bör. Ge mig mer!
4. Crashdïet - Generation Wild
Tre sångare på lika många album är knappast det optimala. Nu tycks man dock äntligen ha hittat rätt efter Davids bortgång. Låt hoppas att Simon Cruz stannar längre än H. Olliver Twisted. Låtmaterialet, såväl som röstresurserna hos den nuvarande sångaren är nämligen riktigt angenäma.
5. H.e.a.t - Fredom Rock
Likt sin föregångare är "Freedom Rock" fylld av härliga melodier, urstarka refränger och icke att förglömma - Kennys kanonsång! Förhoppningsvis får vi höra mer av denne mans stämma någon annanstans i framtiden.
Eva Grahn:
1. 1349 – Demonoir
Dyster och bråkig black i monstruös skrud.
2. Mongo Ninja – Nocturnal Neanderthals
Diaboliskt bra och medryckande punk/thrash med fyndig lyrik.
3. Aborym - Psychogrotesque
Oerhört detaljrik industriblack som kan liknas vid en upptäcksresa genom skilda musikaliska landskap där hisnande scenarier och mindre dramatiska partier skickligt fogats samman.
4. Otargos – No God-No Satan
Demoniskt olycksbådande black av bästa franska märke.
5. Kylesa - Spiral Shadow
Årets sludgesurprise. För mig, alltså. Den växte från blä till mycket bra och jag är glad över att kunna ändra uppfattning.
Johan Hagengren:
1. Kid Rock - Born Free
Kiden har blivit vuxen och permanent avskaffat rapsmörjan. Kvar finns då sydstatsrock i gammal god Lynyrd Skynyrd-stil, om än en aning mer polerad. Frihetsmusik som är så amerikansk att många säkert spyr. Jag gillar.
2. Crazy Lixx - New Religion
En jämnare historia än debuten och grabbarna visar att de klarar sig fint även utan Vic Zino. Tyvärr verkar de inte få det genombrott de förtjänar. Stora refränger, rätt sound och den rätta attityden skapar ett album som utan problem letar sig in på denne skribents topp fem-lista.
3. H.e.a.t - Fredom Rock
Bandet vars debut toppade min årsbästalista 2008 släppte i år detta utmärkta album innan vokalisten Kenny tackade för sig. Liksom debuten präglas plattan av finfina melodier, stämningsfulla syntar och den där oslagbara 80-tals känslan.
4. Hardcore Superstar - Split Your Lip
Man börjar känna igen det patenterade HCSS-soundet och "Split Your Lip" känns som en logisk uppföljare till "Beg For It". Hur som helst rör det sig om sleaze metal av absolut högsta klass från ett av Sveriges tveklöst rivigaste band.
5. Danzig - Deth Red Sabaoth
Den lika brede som höge Evil Elvis har i och med denna platta skapat sitt främsta verk sedan glansdagarna. Fullmatad med mörkermagi och stämningsfulla partier. Det var femton år sedan Danzig lät så här bra!
Tomas Lagerlöf:
1. Alcest – Écailles de Lune
90-talet reinkarneras när Neige varvar black metal, shoegaze och postrock på årets mest fängslande album.
2. Ghost – Opus Eponymous
Hemlighetsmakeriet är egentligen onödigt för låtarna på ”Opus Eponymous” talar för sig själva. Black metal-pop blir inte bättre än så här.
3. High Spirits – High Spirits
När Chris Black gör NWOBHM på amerikanskt vis står konkurrenterna bredvid och applåderar resultatet.
4. Electric Wizard – Black Masses
Mindre tyngd, mer sväng, men fortfarande lika bra när Dorsets trollkarlar återigen klär världen i svart.
5. High On Fire – Snakes For The Divine
I en slagverksserie om åtta bastarder åsamkar Matt Pike och kompani såväl fysisk som psykisk skada. Likväl vill lyssnaren bara ha mer.
Björn Larsson:
1. Burzum - Belus
Varg visar vad musik egentligen handlar om. Känsla. Fantastiska harmonier tränger igenom en murrig produktion och ur gröten uppenbarar sig en milstolpe inom metal.
2. Bombus - Bombus
"Året när Bombus dök upp." Det kommer jag att kalla 2010 för när jag tänker tillbaks på det här året. BIG BUSINESS-minnande sångstruktur och hårt rock 'n' roll-sväng med mycket (MYCKET!) tyngd.
3. Watain - Lawless Darkness
Ja, vad säger man? Det är svårt att motstå detta band som i princip ALLA tycks vara ense om är kattens pyjamas. Och nog är det mer än välförtjänt. In 2010 black metal was reborn...
4. Bombs of Hades - Chambers of Abominations
På bortre långsidan sprang BoH in och kastade gammeldöds på åskådarna. En god dos D-takt, primitiv produktion och välskrivna låtar utgör en fullgod käftsmäll och förtjänar en plats på min lista.
5. Sick Of It All - Death or Jail
Sick Of It All imponerade inte vid första genomlyssningen av "Death or Jail". Men ändå har jag återkommit till, och reviderat min uppfattning av dessa NYC-gubbars klanderfria hardcore, som plattan levererar en god portion av.
Stefan Lejon:
1. Watain - Lawless Darkness
Årets i särklass mäktigaste musikupplevelse. Att uppleva Watain är att konfronteras med livets skuggsida och komma ut starkare än någonsin på andra sidan. En 10-poängare från första till sista ton.
2. Blood Revolt - Indoctrine
Ursinne möter tungsinne i en kolsvart vals. Kontrasten mellan Nemtheanga's dramatiska sånginsats och det brutala öset är pur magi!
3. Accept - Blood of the Nations
Accepts bästa sedan "Metal Heart" i mitt tycke! Fantastiska refränger och blytunga riff. Att Mark Tornillo låter bättre än Udo gjort på över 20 år är ytterligare ett plus i kanten!
4. Atlantean Kodex - The Golden Bough
Vikinga-era Bathory möter Manilla Road och tidiga Manowar. Ett möte som resulterar i årets mest episka heavy metal-upplevelse. Storslaget och vackert!
5. Overkill - Ironbound
Vilken monumental uppryckning! Från att ha varit helt (eller åtminstone halvt) irrelevanta i två decennier smäller det till och den bästa Overkill-plattan sedan "Horrorscope" är ett faktum!
Peter Lindgren:
1. Sabaton - Coat of Arms
Kanske inte riktigt lika bra som mästerverket "The Art of War" (2008), men bra nära. Sabaton är helt enkelt världens just nu mest formstarka band.
2. Ghost Machinery - Out for Blood
Är ett stort fan av både Burning Point och Ghost Machinerys debutalbum "Haunting Remains" (2004), men det här är fan det bästa Pete Ahonen släppt ifrån sig. Melodimetall av allra finaste märke.
3. Rhapsody Of Fire - The Frozen Tears of Angels
Även om jag älskar bandets senaste skivor lika mycket som de tidiga alstren, är det verkligen inte fel att de är lite mer "back to the roots". Ett av mina absoluta favoritband har levererat igen!
4. Firewind - Days of Defiance
Möjligen snäppet sämre än den fantastiska "The Premonition" (2008), men ändå en ny kanonplatta från Gus G. & Co. Är på väg att etablera sig som ett favoritband.
5. Darkwater - Where Stories End
Debuten "Calling the Earth to Witness" (2007) var också riktigt bra, men med denna uppföljare har Darkwater tagit ett rejält kliv framåt. Progressivt, men ändå väldigt lättlyssnat, precis som jag giller't.
Niklas Olniansky:
1. Orphaned Land - The Never Ending Way of OrWarriOr
Mångfacetterad mellanösternprogg är årets medlodi! Intelligenta kompositioner och överstarkt låtmaterial, i en dans där skönheten möter odjuret. Full pott!
2. Blind Guardian - At the Edge of Time
De gamla husgudarna fortsätter att leverera. Flörten med soundet som en gång var uppskattas, men det är bombasmen och överdådigheten som gör plattan till en av årets bästa.
3. Heidevolk - Uit oude grond
Svängig "nävarna i luften"-folk metal som bara växer och växer. Opretentiöst, pampigt och vackert melodiöst. Skivan innehåller dessutom årets hit; "Nehalennia".
4. Therion - Sitra Ahra
Trots ett smärtsamt kvalitetstapp i och med Mats Levéns avgång bär kompositionerna på "Sitra Ahra" Therion till nya höjder. Hatten av för den direkt sprakande "Land of Canaan".
5. Virgin Steele - The Black Light Bacchanalia
Budet om femte platsen var många, ty 2010 har varit ett fantastiskt metal-år. Som segrare står emellertid ett nytt ambitiöst verk från David DeFeis penna. Lejonkungen vinner måhända inga priser i självdistans, men svulstigt episk metal gör han lika träffsäkert som vanligt. Tillåt mig därmed avsluta 2010 med ett "Rawr!"
Fredrik Sandberg:
1. Enemy of the Sun - Caedium
De gånger man snubblar över en skiva som vägrar låta sig genréklassificeras, brukar slutintrycket bli totalflopp eller totalsuccé. I fallet med Enemy of the Sun gäller det senare, och det med råge. "Caedium" innehåller allt från
System of a Down-minnande lekfullhet via sprött vackra arrangemang till intensivt tvåtaktsriffande och ångestladdad känslosamhet; en veritabel godispåse av varaktiga musikaliska intryck och överraskningar. Årets skiva? Yes, sir!
2. Misery Index - Heirs To Thievery
Dödsmetall anno 2010 blir inte bättre än så här - och hur skulle den kunna? Feta, svulstiga riff, tunga breakdowns, hypersnabba blastbeats, hittiga grooves, imponerande mörka vrål och intensiva skrik - den amerikanska östkustens pärla har tryckt in allt på en och samma skiva. Dessutom har de packat den full med fungerande låtar, vilket garanterar en plats på listan över årets bästa skivor.
3. The Dead And Living - Decadance
Det är inte alla som kan presentera introverta grubblerier och sorgsna betraktelser över mänslighetens förfall med glimten i ögat, och lyckas få anrättningen att fullkomligen osa av lekfull dekadens och självdistans. Debuterande The Dead And Living gör inte bara detta, utan får reslutatet att låta som det perfekta soundtracket till en Tim Burton-saga. Mumma, med andra ord!
4. Electric Wizard - Black Masses
Osäker på vad du skall ha för stämningsmusik på din nästa backanal? Oroa dig inte, svaret stavas drone á la Electric Wizard. Den djävulska malström av musikalisk svärta, liderlighet och nervös energi jänkarna släpper loss över världen passar som bockfoten i handsken. Årets mest förföriska besök i tortyrkammaren...
5. Grand Magus - Hammer of the North
Om man år 1980 slog upp "hårdrock" i uppslagsboken hittade man kanske en bild på Rainbow eller Judas Priest. År 2010 föreställer bilden Grand Magus, och hys inga tvivel - det är synnerligen välförtjänt. Den hammare svenskarna drämmer i städet glimmar av helgjutna riff, effektfulla arrangemang och ruggigt stark sång.
Janne Stark:
1. Jack In The Box - Stigma MMX
Ironiskt nog blir min favorit för 2010 en återutgåva av 1993-års "Stigma", nu laddad med en hel extra-CD med outgivet kanonmaterial! Ett måste för King's X-fans!
2. Magnolia - Steg för steg
Svensk retro av yppersta klass. Grabbarna som har tagit Novembers arv och vecklat det vidare ut.
3. Pretty Maids - Pandemonium
Huruvida den danska dynamitens höga placering beror på att min sambo tjatat hål i huvudet på mig med plattan ska jag låta vara osagt, men det är helt klart en av bandets bästa!
4. Blindstone - Rise Above
Ännu en dansk dynamitgubbe. Denna gång drar det mer åt Mahogany Rush i nyinplastad förpackning. En riktig höjdare!
5. Mojobone - Cowboy Mode
När inte Fanotomen lirar keyboard i Opeth går han på gatan som en vanlig man och sprider skönt retrobestyckade låtar av yppersta klass. Fantomen är i detta fall Per Wiberg.
Sara Söderström:
1. Blind Guardian - At the Edge of Time
Genomgående proffsigt som alltid. Ovanligt nyanserat med klassiska arrangemang som vilar på habil, välkänd grund.
2. Dimmu Borgir – Abrahadabra
Stabilt, svulstigt, svettigt. Oklanderlig orkestralöverdos på smattermatta.
3. Therion – Sitra Ahra
För mycket av allt säger kritikern, jag väljer att citera Freddie Mercury: “the bigger the better, in everything!” Pretentiöst, javisst, men en roligare musikresa får man leta efter!
4. Iron Maiden – The Final Frontier
De hårda jungfruveteranerna sviker sällan. Sinnrikare än vanligt med pigga proggiga toner.
5. Alcest – Écailles de Lune
Fransk smäktande black metal i suggestivt drömlandskap som värmer gott till tända ljus och glögg.
Erik Thompson:
1. Halford - IV - Made of Metal
Rob låter mer Judas Priest än hela Judas Priest. Igen.
2. Avantasia - The Wicked Symphony
Ett obrutet power metalparadis, faktiskt bättre än "The Metal Opera".
3. Hardcore Superstar - Split Your Lip
Återigen världens bästa dekadensmetalband.
4. Helloween - 7 Sinners
Delikat pyttipanna av allt det läckraste i bandets historia. Fan på tiden.
5. Blackmore's Night - Autumn Sky
Trubadurrockens mästare i högform, med en ascool Nordman-cover på köpet.
Neven Trosic:
1. Astral Doors - Requiem of Time
14 låtar må vara en smula mastigt, men det kan inte dölja faktumet att ultraklassisk hårdrock med sagolik sång idag inte blir mycket förnämligare än så här.
2. Treat - Coup De Grace
Deras bästa efter "Organized Crime". Melodisnickrandet är förstklassigt och Robert Ernlund sjunger bättre än någonsin. Årets comeback tillsammans med...
3. Bachman & Turner - B&T
Krutgubbarna levererar ett album som andas gyllene 70-tal från första till sista ton. Rock n' Roll is the Only Way Out!
4. Enforcer - Diamonds
Redan debuten var lysande men här fortsätter vandringen från klarhet till klarhet. Fler melodier och klistrigare refränger = tummen upp.
5. Sodom - In War and Pieces
Årets klättrare. En väl avvägd blandning mellan hederlig tysk thrash och inslag av rakare heavy metal.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
