Det "nya" Soilwork - en omtvistad succé
Hårdrockens mest göteborgska helsingborgare, SOILWORK, skulle verkligen skriva under på att det som inte dödar härdar. Gitarristen och huvudmannen Peter Wichers avhopp i kölvattnet efter succéalbumet "Stabbing the Drama" " en potentiell dödsstöt för bandets karriär " har förbytts i triumf då nu aktuella "Sworn to a Great Divide" är rödhett högvilt i metalkretsar världen över. Men bör man glädjas å bandets vägnar, eller förbanna dem för att de köpt framgången med sin själ?
Peter Wichers var fram till sitt avhopp inte enbart SOILWORKs starke man i rent kreativt hänseende, utan också den ende medlem; förutom sångaren Björn "Speed" Strid; som varit med i bandet sedan allra första början. Med andra ord: hade Wichers varit en mer missunnsam person, kunde han antagligen ha satt en och annan käpp i hjulet för sina gamla lagkamraters mission att låta namnet SOILWORK leva vidare. Tråkiga kontroverser av denna typ är knappast okända i musikhistorien. Men i det här fallet var just den hotbilden aldrig aktuell.
" Nej då, absolut inte, försäkrar SOILWORKs belgiske mästertrummis Dirk Verbeuren. Peter är en smart kille och han har alltid sett på SOILWORK som ett team. Ensam skulle han aldrig ha kunnat nå sådana här resultat, alla andra behövde också finnas på plats. Självfallet gäller samma sak i alla band, att vissa medlemmar är mer kreativa än andra " det är också en förutsättning, det går inte att ha 5-6 ledargestalter om man ska komma någonvart. Men Peter gjorde från början fullkomligt klart att det var hans eget val att lämna bandet, och han sa rent ut att "ni grabbar borde fortsätta ändå".
Vid det här laget har, som bekant, det "nya" SOILWORKs förstlingsverk "Sworn to a Great Divide" funnits tillgänglig ett tag och man kan förmoda att herr Wichers inte utan intresse emotsett plattan ifråga. Törs man utgå från att han är nöjd med detta resultat av hans forna kollegers ansträngningar?
" Det tror jag nog. Jag hängde ju på när han spelade in sin soloplatta i USA (Nuclear Blast Allstars-projektets andra release "Out of the Dark"), och jag hade "Sworn to a Great Divide" med mig. Så då fick Peter höra plattan för första gången, och han gillade vad han hörde och tyckte att det lät som det skulle. Jag fick även ett e-mail från honom där han talade om att han var mycket nöjd och att det gladde honom att vi tagit bandets sound åt det hållet som vi gjort.
Teamwork rular
Skillnaden mellan "Sworn to a Great Divide" och dess närmaste föregångare "Stabbing the Drama" (2005) är verkligen klart skönjbar och kommer att granskas närmare ett antal rader längre fram i denna artikel. Sistnämnda verk råkar också vara den första SOILWORK-platta som spelades in med mitt intervjuoffer på trumpallen, och batteristen instämmer i att de båda skivorna skiljer sig åt ifråga om det mesta, inklusive deras respektive tillkomst.
" De är verkligen två väldigt olika album. Då vi gjorde "Stabbing" kände vi att Peter fjärmade sig från själva skapelseprocessen, vi märkte att han hade tankarna på annat håll. När jag spelade in trummorna var Peter med mig " det tog bara någon vecka " men hela bandet fanns aldrig på plats på en gång. Den här gången spelade jag in tillsammans med de andra i Helsingborg, där de flesta av medlemmarna bor. Och det var samma sak för de andra grabbarna, när var och en spelade in sin bit var alla andra närvarande " de flesta av dem spelade rentav in majoriteten av sina grejer tillsammans. Nya skivan är alltså mycket mer av ett lagarbete, och det är bättre. Tro inte att jag inte älskar Peter " det gör jag, han är fantastisk " men det här är bättre för honom också, han mår mycket bättre idag.
We still had it in us...
I kommersiellt avseende, eller popularitetshänseende för att välja en mindre negativt laddat beteckning, har "Sworn to a Great Divide" ingalunda inneburit något avbräck för SOILWORKs del. Tvärtom. Plattan artar sig till att bli en rent remarkabel framgång, och har till och med tagit sig in på amerikanska Billboard-listans Topp 200. Vilket nog inte bara känns glädjande, utan även som en lättnad för bandet. För handen på hjärtat: inte lär Dirk, Björn, gitarristen Ola Frenning, basisten Ola Flink, keyboardisten Sven Karlsson och nye gitarristen Daniel Antonsson helt kallt ha räknat med att karriären bara skulle fortsätta gå som på räls utan sin forne ledare?
" Jag ska inte ljuga och säga att vi var 100 % säkra, tillstår Dirk villigt. När Peter slutade innebar det en jäkla utmaning för de övriga att visa vad de kunde. Men samtidigt trodde vi på oss själva, så det var bara att arbeta på. Vi la ner idéer på laptop, jag satte igång med att lägga på trummorna " rätt som det var hade vi demos på sex-sju låtar och kunde konstatera "japp, detta låter som SOILWORK". Vi tror starkt på den här sättningen och vad den kan åstadkomma, särskilt som Daniel kommer att vara med från början och lämna fler bidrag till nästa platta. Han är en utmärkt låtskrivare!
Sedan finns det förstås en viss kategori fans som av principskäl finner det mer eller mindre svårt att smälta att material med ett Wichers-löst SOILWORK alls ges ut.
" Det är ett extremt hett diskussionsämne ute på nätet. Och jag måste säga att jag är glad över att Peter får det erkännande han förtjänar, vi är stolta över att ha haft honom som medlem av bandet. Och jag kan förstå ifall inte alla gillar att bandet fortsätter eller hur vi låter nu, jag gillar också somliga gruppers äldre material bäst.
" Sedan finns det vissa saker man inte ska glömma. Att Peter var bandets drivande kraft stämmer till viss del, men man bör som sagt inte underskatta de andras betydelse för helheten. Björn hade alltid ett nära samarbete med Peter, och även Sven och Ola Frenning har bidragit med musik. SOILWORK-soundet skapades inte av Peter ensam.
Made in America?
Ett faktum som understryks av att bandet på "Sworn to a Great Divide" samtidigt gått vidare och återknutit kontakten med element från sina tidigaste, thrashigaste produkter. En blandning som tydligen går hem i stugorna, även om trumslagaren väljer att bemöta just den aspekten med endast en bunt självutplånande standardfraser.
" Allt med SOILWORK handlar om att utvecklas. Vi funderar aldrig så mycket över hur det ska låta, vi skriver bara musik och idéerna bara kommer till oss. Hittills har reaktionerna på nya skivan varit fantastisk, både från pressen och fansen. Om den blir vår mest framgångsrika återstår att se, men försäljningen har tagit god fart och själva är vi väldigt nöjda med plattan. Vi tycker den ger en bra bild av dagens SOILWORK, med dess nya sättning och nya arbetsmetoder" Även produktionen är annorlunda, vad det beträffar. Och jag är fortfarande nyfiken på hur reaktionen kommer att bli när vi nu åker till USA, det är definitivt en förträfflig marknad för vår musik.
Detta kan förvisso inte förnekas, och detta är också något som indirekt (och kanske mer än så) har samröre med den kritik som trots allt riktas mot SOILWORK i dessa tider. Bandet betraktas med rätta som en viktig inspirationskälla för dagens vidlyftiga och ur Amerikajorden sprungna metalcorescen, vilket naturligtvis inte är deras eget "fel". Detsamma skulle dock inte vara fallet om SOILWORK hemfallit till att planka just samma scen som redan plankat dem själva. Och det finns numera en skola som menar att bandet på "Sworn to a Great Divide" gjort precis detta, vilket skulle bevisas av att albumet mitt uppe i allt sitt ursprungsnära thrashande även visar upp fler och mer uttalat melodiösa tendenser än någonsin tillförne, för att inte tala om ett ökat inslag av rensång. Slutsats: SOILWORK kopierar numera sina egna kopior. Amerikanska kopior, till på köpet.
Identitet ur mognad
" Jodå, de där beskyllningarna har man ju stött på, bekräftar Dirk, och uppriktigt sagt finner jag dem lite löjliga. Självklart kan man inte förvänta sig att alla ska gilla den nya skivan, men man borde ändå kunna se förnuftigt på det hela. Det här är SOILWORKs sjunde platta " självklart har vi inte satt oss ner och toklyssnat på första bästa amerikanska inneband för att få inspiration till den! Det är unga band som inte är så originella, däremot väldigt entusiastiska. Jag var ju inte med i SOILWORK från början, men jag kan bedöma deras tidiga skapelser på ett annat sätt just eftersom jag betraktade dem utifrån. Första plattan, "A Steelbath Suicide" (1998), var väldigt influerad av vad som pågick i Staterna just då. "The Chainheart Machine" (2000) var bättre, och på "A Predator's Portrait" (2001) hade de slutligen hittat rätt. Jag anser för min del att vi har en betydligt mer egen personlighet NU! Vi låter inte som något av banden vi ska turnera i USA med; KILLSWITCH ENGAGE och LAMB OF GOD. Jag är inget stort fan av någotdera, fastän jag tycker de är bra, och någon influens på mig personligen har de knappast varit.
Då ett band anklagas för att haka på en grasserande hypetrend, samtidigt som deras skivförsäljning visar tydliga tendenser till att fortsätta öka, är det ett visst litet ord som alltid kommer i omlopp. Just det: sell-out. Lustigt nog har Dirk Verbeuren större förståelse om vissa fans utslungar det invektivet mot SOILWORK.
" Japp, när försäljningen går upp så ses man automatiskt som sell-out. Jag var sjutton år när METALLICA släppte sin svarta skiva, och jag tyckte den var en total sell-out " jag blev faktiskt skitförbannad. Och om vi fortsätter vara framgångsrika, kan det hända att vi också blir kallade sell-outs. Men de framgångarna skulle vi i så fall vara värda, för vi har arbetat hårt för dem. Och vi skulle ändå inte ha kunnat fortsätta låta precis som förr, för det var en helt annan tid och med helt andra arbetsmetoder.
Rock in America
Nu närmast är det alltså en USA-turné som står för dörren för SOILWORKs del, med start den 28 november. Och det är inte tu tal om att det sker under omständigheter som sextetten svårligen själva kunnat förverkliga på sin hemkontinent.
" Folk i största allmänhet är ju väldigt olika varandra, förstås, även om fans från olika länder inte skiljer sig så mycket åt. Däremot är det så i USA att rockkulturen är väldigt påtagligt närvarande, och för mig är metal en underavdelning till rocken. Vi kommer att göra 17-18 spelningar med KILLSWITCH ENGAGE och LAMB OF GOD " vi öppnar för dem, givetvis " på ställen som tar in mellan fyra och tolvtusen personer. För ett band av vår typ skulle en sådan turné inte vara möjlig att genomföra i Europa. I Frankrike, där jag har bott i arton år, kan jag ju säga att rocken INTE har den förankringen i kulturlivet, den engagerar bara en smärre procentandel av befolkningen.
Batteristen är dock den förste att erkänna att situationen är en annan, och gynnsammare, i SOILWORKs hemland Sverige, som han efter dryga tre år i bandet börjar lära känna allt bättre.
" Jag tillbringar ganska mycket tid här " jag är ju här just nu, till exempel. Varje gång det är dags att repa eller spela in så åker jag hit, och då bor jag hos någon av grabbarna. Det är väldigt roligt, jag har alltid varit intresserad av skandinavisk kultur.
Fjäskis där.
Och nu åter till...
För att avsluta detta reportage som det började, med ämnet Peter Wichers: tror Dirk Verbeuren uppriktigt att dennes tid i SOILWORK är oåterkalleligen förbi, eller att en återförening mellan parterna skulle kunna inträffa i framtiden? En förutsägbar fråga, men en som måste ställas.
" Det vet vi inte, ärligt talat. Daniel är en fullvärdig del av bandet nu, och vi är lyckliga vilket känns viktigt för oss. Och vi gav Peter ett flertal chanser, testkörde ett flertal andra gitarrister bara på prov, bara för den händelse han skulle ändra sig och vilja komma tillbaka. Men nu har han andra saker som han hellre vill göra än att spela på heltid i ett band. Han ryckte ju in för att turnera med KILLSWITCH ENGAGE för ett tag sedan, men efter det konstaterade han att "gosse, det där var kul, men jag klarar inte av allt detta väntande mellan spelningarna längre". Peter har alltid varit rastlös av sig, och vi är nöjda som det är. Och såvida de sakerna inte förändras" tja, vem vet?
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
