Moonsorrow - Jumalten Aika (10)
Band: Moonsorrow Recensent: Stefan Lejon |
Sedan 2001 har mina årsbästalistor, med jämna mellanrum, varit rätt förutsägbara. Fem gånger har listan nämligen toppats av bandet som ska avhandlas i denna recension och varje gång har det känts precis lika givet. 2001 ockuperade bandet till och med såväl den första som den andra platsen med debuten "Suden Uni" och uppföljaren "Voimasta Ja Kunniasta". Men nu är året 2016 och bandets sjunde platta har precis landat. Frågan är då förstås om de än en gång lyckats nå svindlande höjder eller om det till slut blivit pannkaka av hela skiten.
"Jumalten Aika" (eller "gudarnas tidsålder" på svenska) bjuder, enligt god MOONSORROW-tradition, inte på många nya låtar. Speltiden är dock i vanlig ordning ordentligt tilltagen och de fem låtarna klockar in på totalt 67 minuter. Det säger väl i sig inte speciellt mycket, men avslöjar ändå rätt tydligt att det handlar om musik av det mindre lättsmälta och mer episka slaget. Influenserna från främst BATHORYs mellanperiod ("Blood" till "Twilight") och även den norska black metal-vågen från tidigt 90-tal är tydlig, men bandets sound är ändå helt unikt. Henri Sorvali, också känd under namnet Trollhorn när han föder fram dansant folkmetall i FINNTROLL, är en fullkomligt mästerlig kompositör som alltid lyckas väva in vansinnigt snygga melodier även i de mest brutala passager. Hans keyboardmattor sveper med sig lyssnaren in i känslostormar på ett nästan Zimmerskt sätt och är ofta huvudingrediensen. Övriga medlemmar tillför förstås också sitt till helheten och framförallt trumspelet imponerar den här gången! Sången känns även den råare och om möjligt än kraftfullare än tidigare.
Den som hört bandet tidigare lär känna igen sig även på "Jumalten Aika". Den största "skillnaden" är möjligen att folkmusiken är något mer framträdande än på de närmast föregående plattorna. Inte på det dansanta sätt som i FINNTROLL eller KORPIKLAANI, men den är ändock ständigt närvarande i det ödesmättade melodispråket. Bandets finska rötter är väldigt tydliga med andra ord. Med låten "Suden Tunti" (endast 7:06 lång!) har de dessutom fått till något som nästan kan kallas en snärtig bit med hitpotential. I bjärt kontrast mot avslutande mastodonten "Ihmisen Aika (Kumarrus Pimeyteen)" som väller över en likt de sista skälvande minuterna av ragnarök.
I mina öron är det alltså inget snack om saken. MOONSORROW har skapat ännu ett mästerverk och förstaplatsen på min årsbästalista är ohotad!
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.