En ny tid är kommen för Astral Doors
Det finns band som aldrig borde ha givits ett skivkontrakt och rentav skulle ha förbjudits från att börja spela överhuvudtaget. Och så finns det namn som ASTRAL DOORS, vars osvikliga kombination av kvalitet och kämparanda ständigt får en att önska att alla möjliga framgångar ska komma seglande åt bandets håll. Ok, den som stör sig får ursäkta om detta låter som en början på en entusiastisk skivrecension, men så har ASTRAL DOORS sedan debuten 2003 varit ett band för alla fans av hederlig, pondusbetonad hårdrock att vara entusiastiska över. Något som fortsätter att vara skrivet i sten med femte albumet "Requiem of Time". Att det finns en hel del intressant att ta upp kring gruppen i och med detta förvånar knappast och därmed bestämde sig Metalcentral för att snacka med vokalisten tillika frontmannen Patrik Johansson.
Många är de band som under karriären har fått se sig göra en omstart av någon sort. Det kan bland annat handla om en splittring/nedläggning med en efterföljande återförening, ersättandet av en grundare och/eller huvudsaklig låtskrivare, ett musikaliskt stilbyte, ett managementskifte eller kanske ett uppbrott från skivbolaget som följs av påskrivandet för ett nytt. ASTRAL DOORS får i och med släppet av nya "Requiem of Time" sägas ha avrundat just de två sistnämnda faserna. Metallville heter bolaget på vilket gruppen numera ligger och nära bundet till det är även managementet Flying Dolphin. Säger dig dessa två relativt unga namn inte så mycket, informerar Patrik Johansson mer än gärna och passar även på att berätta om bandets tidigare skilsmässa från Locomotive Records.
" Flying Dolphin fungerade tidigare som en tysk avdelning för Locomotive och det är de som har gjort allt för oss i Tyskland, där vi är som störst. Det kanske är svårt att fatta hur pass starkt namn ASTRAL DOORS är i Tyskland, men mycket av det har vi att tacka Flying Dolphin för. De har bra kontakter, vilket ju är väldigt viktigt i den här branschen.
Men så bröt de sig av vissa ekonomiska skäl ur Locomotive för något år sedan och med hjälp av våra tyska vänner lyckades vi bli lösta ur det långa kontrakt vi hade med det bolaget. Sedan var det självklart för oss att fortsätta jobba med Flying Dolphin, vilka då även startade just Metallville.
I spetsen för ASTRAL DOORS germanska kompanjoner återfinns inte minst en viss Chris Boltendahl, till vardags givetvis mest känd som den kraftfulla rösten och frontmannen hos heavy metal-pionjärerna GRAVE DIGGER. Patrik verkar utan tvekan vara positivt inställd till det färska skivbolag som växte fram ur Flying Dolphin:
" De försöker tänka på nya sätt inom musiken, att banden ska ha mer kontroll över skivan, över merchandise, ja, allt. Sen är ju vi lite av deras flaggskepp just nu, då de inte har signat så många band ännu, så det är ju också spännande. Men vi sätter alltså all tillit till dem för den här skivan. Visst kunde vi även ha sökt efter ett större skivbolag, men där finns samtidigt risken att man försvinner i mängden bland en massa andra akter, så detta känns utifrån omständigheterna som ett mycket säkert kort.
Tillbaka till rötterna och till vildmarken
Sextettens aktuella verk "Requiem of Time" uppvisar enligt vokalisten å sin sida även den en viss förändring, jämfört med det å sin sida kritikerrosade 2007-alstret "New Revelation", och det till det bättre.
" Grejen är den att "New Revelation" är en svinbra skiva, den med. Men samtidigt kändes den lite polerad, lite tam på något sätt, rent ljudmässigt. Vidare innehöll den kanske lite väl mycket power metal-flörtar för min del, då jag gillar det här lite mer elaka och onda 70-talssoundet som bland annat BLACK SABBATH står för. Fast det var egentligen inget medvetet val, vi i bandet skrev låtar på varsitt håll och sedan när vi väl var klara så såg det ut så här. Sedan är skivans styrka dess stora variation. Den innehåller 14 låtar men blir aldrig tråkig att lyssna på. Det var nämligen det vi var lite rädda för när vi valde ut så pass många låtar, men själv tycker jag att det hela sitter som en smäck.
" Du har ju öppningsspåret, "Testament of Rock", som är en riktig power metal-stänkare och lätt skulle ha kunnat vara med på "New Revelation". Sedan kommer "Power and the Glory" som är en helt ny stil för våran del, en äkta tysk ölhävare, men ändå elak. Tredje låten, "Rainbow Warrior", är återigen en jäkla stänkare - ja, jag skulle egentligen kunna rabbla upp hela skivan.
Ett annat område där ASTRAL DOORS har för vana att variera sig är låttexterna signerade Patrik Johansson, något som har framträtt med all tydlighet ända sedan debuten "Of the Son and the Father". Sångaren menar att inspirationen till den egna lyriken kan komma från alla möjliga håll och det räcker att ta upp temat i endast några av titlarna på "Requiem of Time" för att illustrera detta. "Rainbow Warrior" behandlar Frankrikes sänkande 1985 av Greenpeace-fartyget med samma namn, "Metal DJ" är en hyllning till en hårdrocksälskande vän till Patrik, "Testament of Rock" är en slags definition kring bandet och dess musik, "St. Peters Cross" handlar förstås om den upp-och-ner korsfäste aposteln Petrus medan "The Healer" är en kritisk synvinkel mot kristna fanatiker, ett sedan tidigare inte alls obekant ämne för Borlängeborna. 70-talssvängande "Call of the Wild" berör å sin sida en för bandet mer aktuell och personlig händelse:
" Jag blev förbannad över att en tidning skrev obefogad skit om "New Revelation", den blev helt nedkörd i botten. Men det var ju uppenbarligen helt fel tidning att skriva om skivan, jag vill inte ens nämna vilken det var. Så då tänkte jag, "ska man åka dit och spöa upp redaktionen? Äh fan, jag skriver en låt om det istället!". Textrader som "here's a song I will sing, you're a clown I'm a king" och "I will take you down" uttrycker väl hur jag kände när jag skrev texten. Så ungefär, muckar de med oss så kommer skriet från vildmarken, tillägger herr Johansson med ett skratt.
Nygammalt medlemstillskott
ASTRAL DOORS har ända sedan starten haft en beundransvärd stabilitet i manskapet. Men så skedde förra året en förändring på basistpositionen då Mika Itäranta slutade för att ersättas av Ulf Lagerström.
" Luften gick ur Mika lite efter några hårda turnéer, vilket förstås inte är något lätt jobb, kommenterar mitt intervjuobjekt. Han fick lust att satsa på hemmalivet mer, så det rör sig inte om någon osämja överhuvudtaget, utan han kände att det var dags att kliva av nu, helt enkelt. Så då frågade vi Uffe på en gång, han var vårt solklara förstaval då jag och Johan (Lindstedt, trummor) har spelat mycket med honom tidigare. Han är en riktig eldsjäl men har aldrig nått ut till någon större publik så vi tänkte att "nu ska Uffe få chansen!". Och han har även sparkat nytt liv i oss, vilket ju är skitkul.
" En rolig anekdot förresten är att han när vi startade ASTRAL DOORS blev erbjuden att få komma med och spela gitarr, men han tackade nej. Fast vi hade ju ingen skiva ute då och han kunde ju knappast ana att det skulle gå så bra som det sedan gick. Så han har ju ångrat den dagen bittert sedan 2002, när vi frågade honom.
Nytt på mixningsfronten
En annan nyhet kring gruppen rör själva arbetet med ljudet på "Requiem of Time". ASTRAL DOORS fyra tidigare album har allihop genomgått en mixning av den välmeriterade mångsysslaren Peter Tägtgren. Denna gång har förtroendet för detta jobb däremot överförts till Martin Haglund, den ene av bandets gitarrister. Patrik förklarar detta drag:
" Anledningen till att vi har haft Tägtgren förut på alla tidigare plattor är att han och Martin är bästisar, så han har mixat åt oss som en kompis, så att säga. Så det var inte för att spara pengar som vi använde oss av Martin denna gång. Tägtgren har ställt upp för oss som fan och gjort ett kanonjobb med varenda skiva, men samtidigt måste man påpeka att Martin har varit väldigt delaktig även tidigare när Peter har mixat och funnits på plats där hela tiden. Han har byggt upp sin egen studio mer och mer under årens lopp och har blivit jävligt duktig på att jobba i den. I och med att han blev bättre och bättre så fann vi det lämpligt att han skulle få chansen att mixa vår hyllningslåt till Leksand och den fick han till så in i helvete fläskligt att det inte var något tvivel om att han skulle mixa nya skivan. I egenskap av gitarrist är han jävligt bra på att få till ett riktigt fett gitarrljud, så han gjorde verkligen ingen besviken.
Nyss nämnda tributkomposition åsyftar givetvis den lämpligt betitlade "Hyllning till Leksand", den slagkraftiga singeln som ASTRAL DOORS släppte i höstas till äran av hemmalaget Leksands IF. En utgivning som mottogs mycket varmt.
" Jag skrev först en engelsk text till låten, vilken ursprungligen hette "Victory", men för att det skulle bli mer personligt för Leksand så gjorde jag om den till svenska och så fick den handla om Siljan och annat passande. Mottagandet blev positivt som fan, ja; vi tryckte upp 1500 singlar och de är väl praktiskt taget slutsålda nu. Leksand åker ut på isen till tonerna av den, vilket förstås är väldigt coolt. Låten finns för övrigt även inspelad på engelska, men den versionen sparar vi lite tills vidare och släpper kanske senare, en vacker dag. Om Manchester United vill köpa den eller något sånt, he he!
Den ständiga Dio-faktorn
ASTRAL DOORS sound får långt ifrån sällan lyssnaren att dra kopplingar till superklassisk hårdrock som DEEP PURPLE, BLACK SABBATH, RAINBOW och IRON MAIDEN, men rentav ännu oftare har Patrik Johanssons röst blivit liknad vid en av de allra mest klassiska och mäktiga vokalister inom facket. Det handlar givetvis om ingen mindre (inget skämt menat där!) än Ronnie James Dio. En högst smickrande liknelse, kan man med all rätt tycka, men är det möjligt att tröttna på den om man får höra den alltför många gånger?
" Ärligt talat så ser jag mig inte som någon Dio, hävdar Patrik. Jag använder ju faktiskt min röst på fler sätt än vad han gör. Jag sjunger för det första elakare, lite mer raspigt ibland, medan jag vid andra tillfällen sjunger silkeslent. Den period från Dios karriär som jag anser att jag låter mest lik honom är kring "Holy Diver"-eran på 80-talet, men annars tycker jag inte att de påstådda likheterna är så slående. Dessutom sjunger han ju själv på ett lite annorlunda sätt idag, med ålderns rätt naturligtvis. Men jag kan å andra sidan inte säga att jag har blivit trött på dessa jämförelser. Jag tycker bara att det är en ära och pratar gärna om Dio, avrundar stämman i ASTRAL DOORS.
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Följ Metalcentral på Facebook för det senaste inom metal i form av recensioner, nyheter, bilder, videos och exklusiva tävlingar, direkt i din news feed.
